Pengarna eller Pisa?

Idag kom resultatet av OECD:s internationella kunskapsmätning Pisa 2025. Resultatet är nedslående och för den som vill fördjupa sig rekommenderas Skolverkets rapport och pressmeddelande med sammanfattning. Svenska 15-åringars resultat i läsförståelse och matematik fortsätter att sjunka och är nu nere på de lägsta nivåerna som uppmätts i undersökningen för svensk del. Sverige är en del av en internationell trend, men ett viktigt avsnitt i Skolverkets Pisa-rapport lyder:

Svenska elever presterar nu på OECD-genomsnittet i de tre ämnesområdena naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Vid föregående mätning 2022 presterade Sverige över OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnesområden. (ur Skolverkets Pisa-rapport)

Vi tappar vårt försprång.

Att krishantera ett sådant resultat är förstås svårt, och frågan är om det ens låter sig göras, även om regeringen genom att få resultatet fyra dagar i förtid gett sig själv extra tid att förbereda sig jämfört med vad som är brukligt. På pressträffen gjorde utbildningsminister Simona Mohamsson och gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm trots allt ett försök.

På en bild med rubriken Högpresterande länder tappar visades staplar med nedgången i läsförståelse för Japan, Korea, Irland, Estland och Nya Zeeland. Länder som tappat mellan 4 och 16 poäng. Om vi skulle ritat in Sverige i samma bild hade skalan inte räckt till. Svenska elever tappade 21 poäng. (Och om man ska vara noga heter det förresten Sydkorea.)

Det är sant att Sverige är en del av en internationell trend, men att länderna på topp fem tappar mindre än oss från högre nivåer kan inte vara oss till någon tröst.

Nu är det här Tidö-regeringens andra pressträff om en Pisa-undersökning med sämre resultat. Pisa 2022 presenterades av dåvarande ministerduon Johan Pehrson och Lotta Edholm i december 2023. Då stod punkten Ökad statlig styrning över skolan och helrenovering av friskolesystemet överst på presentationsbilden med regeringens åtgärder. Något sådant fanns inte med idag. På bilden med vad regeringen gjort stod tre punkter:

• Satsningar för 12 miljoner böcker till landets skolor.
• Lagkrav på bemannade skolbibliotek.
• Mobilfri skola i hela landet

Inget om helrenovering, inget om friskolor. Varken på denna bild eller på bilden med vilka av regeringens åtgärder som nu träder i kraft nämndes någon helrenovering. Inget om pengar heller. Den enda budgetsiffra som nämndes var 12 miljoner kronor till böcker. Alla förstår förstås att det är felräkningspengar i en grundskola som inklusive förskoleklass kostar 169 miljarder årligen. Det är säkert många som undrar varför regeringen inte nämnde det som ministrarna på Utbildningsdepartementet brukar kalla historiska satsningar på skolan. Skälet är antagligen enkelt. Några sådana har det inte varit.

Regeringen rivstartade med en rejäl nedskärning 2023. Fortfarande 2024 var statsbidragen till skolan lägre än om de hade räknats upp med kostnader och elevantal. Först 2025 hade resurserna ökat lite jämfört med den sista budgeten från föregående mandatperiod. 2026 ser det lite bättre ut, men det återstår att se utfallet. Om regeringen har lika svårt att få ut pengarna i klassrummen som 2025 så kommer ökningen att stanna på under en miljard. I jämförelse med S-regeringarnas skolbudgetar under åren 2014-2022 är det svårt att kalla detta en rekordsatsning. Justerat för kostnadsutveckling och barnantal ökade statsbidragen till skolan under de två mandatperioderna 2014 – 2022 med 11 miljarder. Det var nog klokt att regeringen lät bli att prata om historiska satsningar på dagens pressträff om Pisa.

Det är såklart svårt att säga vad mer pengar till skolan skulle ha fått för effekt, men med tanke på att partier över hela skalan säger sig vilja ha färre barn i klasserna och högre lärartäthet är det nog svårt att bortse från resursfrågan. Och regeringens höjda statsbidrag 2026 är en klen tröst för eleverna som gjorde Pisa 2025. De hade haft nytta av mer stöd och högre lärartäthet åren innan.

Regeringen prioriterade uppenbarligen skattesänkningar framför resurser som kunde hjälpt fler elever till bättre kunskaper i skolan.

Regeringens hantering av de generella statsbidragen har förresten inte hjälpt till. Om generella och riktade statsbidrag tillsammans hade räknats upp med kostnaderna sedan 2022 skulle kommunsektorn, inklusive regionerna ha haft cirka 20 – 30 miljarder mer att satsa på välfärden årligen under åren 2023 – 2026.

Läs mer om det i LOs Fakta och fördjupning Staten drar sig tillbaka från välfärden.

Nu är det inte bara resultatet i sig som är alarmerande i Pisa. Skillnaden i resultat i läsförståelse i Sverige mellan elever med relativt låg respektive relativt hög socioekonomisk bakgrund är 91 poäng. Det är en större skillnad än i övriga nordiska länder och större än OECD-genomsnittet på 77 poäng. Tidigare har skillnaderna i resultat i läsförståelse mellan elever med relativt låg respektive hög socioekonomisk bakgrund i Sverige legat på samma nivå som OECD. Det är ytterligare ett exempel på hur Sverige halkar efter. I rapporten konstateras också att närmare hälften av eleverna med låg socioekonomisk bakgrund inte når grundläggande nivå i läsförståelse. Att komma tillrätta med det är en helt avgörande framtidsfråga för Sverige som nation. Att kunna läsa, skriva, och räkna är en förutsättning för att kunna lära sig och tillämpa andra ämneskunskaper, och för att utvecklas i sitt yrke som vuxen. Men inte bara det. Att kunna läsa, skriva och räkna är också en förutsättning för att fullt ut kunna vara delaktig i samhället. För att alla barn ska kunna bli det krävs en rad åtgärder, bland annat:

• Värdesäkrade statsbidrag som stoppar urholkningen av välfärden och skolan.
• Ökad personal- och lärartäthet.
• Stopp för läckage av pengar till vinster i privata bolag.
• Rättvis och kompensatorisk resursfördelning.
• Stopp för etableringsfrihet, orättvisa urvalssystem, och andra segregerande mekanismer på dagens skolmarknad.
• En rejäl satsning på fritidshemmen.

Det nedslående utfallet i Pisa 2025 kommer det med säkerhet att finnas anledning att återkomma till. Oavsett regering kommer resultatet att hänga tungt över regeringskansliet kommande mandatperiod. Det här är en fråga vars konsekvenser går utanför Utbildningsdepartementet.