Till lo.se Sök Meny
Det finns fog att tala om sexuella trakasserier som ett strukturellt arbetsmiljöproblem

Det finns fog att tala om sexuella trakasserier som ett strukturellt arbetsmiljöproblem

Idag släpper LO rapporten ”Kvinnlig fägring och machokultur? Sexuella trakasserier i arbetslivet bland LO-förbundens medlemmar”. Rapporten visar att en majoritet av anställda inte har upplevt att de utsatts för sexuella trakasserier på sin arbetsplats under det senaste året. Samtidigt ger undersökningarna en tydlig signal om att sexuella trakasserier är ett arbetsmiljöproblem att ta på allvar.

Andelen som uppger att de utsatts för sexuella trakasserier i arbetslivet har ökat under den senaste 20-årsperioden. Sett till hela arbetsmarknaden är det fortfarande få som uppger att de blivit trakasserade av chefer eller arbetskollegor, men andelen har ökat från två till tre procent bland kvinnor inom både arbetar- och tjänstemannayrken.

Ökningen bland de som utsatts för sexuella trakasserier av exempelvis kunder, klienter, patienter eller elever från mitten av 1990-talet är mer markant. Andelen har nästan fördubblats bland kvinnor i arbetaryrken, från sex till tretton procent. En ökning har skett inom alla grupper, oavsett kön, arbetare eller tjänstemän. Som vanligt är det svårt att avgöra om det skett en reell ökning av faktiska händelser eller om medvetenheten om problemet har ökat.

Men det går inte att blunda för att kvinnor i arbetaryrken är betydligt mer utsatta än andra grupper på arbetsmarknaden. Det handlar inte om enstaka företeelser utan om upprepade händelser som i sig skapar ett mönster. Inom vissa segment av arbetsmarknaden finns det fog att tala om sexuella trakasserier som ett strukturellt arbetsmiljöproblem. Informationen från arbetsgivare om arbetsplatsens förebyggande arbete eller vilka regler som gäller om en anställd blivit utsatt är enligt LOs undersökning inte tillräcklig.

Frågan är om sexuella trakasserier ses som ett nödvändigt ont inom vissa yrken. Inom äldreomsorgen är det inte ovanligt att personalen får värja sig från närmanden från äldre. Inom restaurangbranschen kan alkohol spela in och luckra upp omdömet hos gäster. Hotellpersonal förväntas uppskatta ”skämtsamma” uttalanden om att bjuda på ”något extra”.  Oavsett om de sexuella närmandena är medvetet utförda eller inte ska arbetsgivaren ha en plan för hur risken för utsatthet kan och ska förbyggas.

Situationen kan förvärras av anställdas anställningsförhållanden och kraven i yrket. Service- och omsorgsprofessionerna förväntas vara tillmötesgående och tillgängliga för dem som betalar för tjänsten. Kommersialiseringen inom vård- och omsorgssektorn driver på utvecklingen. Det är samtidigt branscher som har en hög andel tidsbegränsade anställningar och därmed otrygga arbetsvillkor.

Anställningstrygghet och anställningsform är en viktig faktor för att förstå förekomsten av sexuella trakasserier. Orsakerna är mångfacetterade, ålder och typ av bransch spelar in. Men helt klart är att maktförhållanden på arbetsmarknaden påverkar vem som blir utsatt för oönskat sexuellt beteende och inte.

Den som har en otrygg anställning kan uppleva att utrymmet att berätta om problemen och ställa krav på sin arbetsgivare är små. Och, vilka incitament har arbetsgivare ifråga om att stå bakom sina anställda i en miljö där ”kunden alltid har rätt”?

Men även inom branscher med mer stabila arbetsförhållanden kan problemen förekomma.

Rapporten visar att medlemmar i fackförbund inom framförallt tillverknings- och byggbranscherna upplever en sexualiserad och rå jargong samt anser att det finns en acceptans för sexuella trakasserier. Gränsen mellan en jargong, där könsord, skämt eller sexualiserade kommentarer har normaliserats, och en trakasserande samtalskultur på arbetsplatsen är ibland tunn. En sexualiserad jargong sker ofta öppet och i någon form av underförstådd konsensus, som gör det svårt att påtala om man känner sig utsatt eller besvärad.

Sexuella trakasserier kan utövas på olika sätt inom mans- respektive kvinnodominerade branscher. Kvinnor som arbetar inom mansdominerade branscher blir oftare utsatta av arbetskamrater än kvinnor som finns inom kvinnodominerade yrken. Könsuppdelning av yrken och arbetsuppgifter inom mansdominerade branscher upprätthåller maktförhållanden i arbetslivet, där kvinnor ofta arbetar inom områden med lägre status än män. Men även när det handlar om situationer där kvinnor och män har samma position kan en sexualiserad jargong användas för att särskilja och förminska kvinnor.

Enligt diskrimineringslagen och arbetsmiljöverkets föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö har arbetsgivarna en tydlig skyldighet att förebygga sexuella trakasserier och hantera situationen när den uppstår. Men för att det ska fungera väl behöver det göras tydligt vilka typer av beteenden det kan handla om och vilka risksituationer som finns på arbetsplatsen. Det handlar både om situationer mellan kollegor och chefer eller oönskade beteenden från andra och kräver ett tydligt ledarskap.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet är avgörande för att komma till rätta med sexuella trakasserier i arbetslivet. Det är möjligt att införandet av skyldigheter i kollektivavtalen skulle kunna stärka det förebyggande arbetet och skapa effektiva sanktioner. Men dagens lagstiftning är inte heller tillräcklig i fråga om arbetsgivares ansvar för att förebygga och utreda trakasserier från tredje man, och behöver stärkas.

För att förbättra situationen på den svenska arbetsmarknaden är det också viktigt att understödja den internationella kampen för att motverka sexuella trakasserier. LO arbetar tillsammans med TCO och Saco för att ILO ska instifta en konvention mot könsbaserat våld i arbetslivet. Det handlar om att fullt ut se och hantera sexuella trakasserier som en fråga för politiken och för arbetsmarknadens parter.

  • Arbetsgivares ansvar att förebygga sexuella trakasserier måste stärkas. Anställda som riskerar att utsättas för sexuella trakasserier från tredje person måste ges bättre skydd i lagstiftningen. Arbetsgivare ska alltid göra en bedömning av risken att utsättas för trakasserier av tredje person.
  • Det förebyggande arbetet inom social och organisatorisk arbetsmiljö måste uppvärderas inom både mans- och kvinnodominerade arbetsplatser.  Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö måste inkludera sexuella trakasserier. Problemen med sexualiserad jargong och rå samtalskultur bör uppmärksammas i högre grad. Arbetsgivare bör analysera vilka risker kopplat till sexuella trakasserier som finns inom yrken och branscher som domineras av män respektive kvinnor.
  • Utbildning i jämställdhet och sexuella trakasserier för skyddsombud och fackligt förtroendevalda ska stärkas och göras obligatorisk. Skapa fler möjligheter till samverkan mellan arbetsgivare och fackförbund i branschspecifika kampanjer och utbildning.
  • Det bör övervägas om krav på handlingsplan mot könsbaserat våld och sexuella trakasserier i bör föras in i kollektivavtal. Arbetsgivare ska vara skyldiga att precisera vilka risker som finns på arbetsplatsen och hur de ska förebyggas.
  • Arbetsgivares användning av tidsbegränsade anställningar ska minska. En utbredd användning av osäkra anställningar underminerar möjligheterna till ett effektivt arbetsmiljöarbete för att minska sexuella trakasserier.
  • Regeringen ska arbeta för en ILO-konvention mot våld och trakasserier mot kvinnor och män i arbetslivet. Målet är att ILO ska anta en konvention med rekommendationer år 2019.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.