Till lo.se Sök Meny
Jobbar du i rätt bransch för att få rehabilitering?

Jobbar du i rätt bransch för att få rehabilitering?

I mitt tidigare arbete på Försäkringskassan har jag sett hur viktigt det är att arbetsgivaren involveras i rehabiliteringen. Först för att se vad som kan göras på arbetsplatsen och att därefter anpassa arbetsuppgifterna för arbetstagaren. 

Frågor som har cirkulerat i mitt huvud är i vilka yrken som arbetsgivaren har incitament att stödja arbetstagaren tillbaka i arbete? Finns det resurser att anpassa för den undersköterska som blivit utmattad eller lägger arbetsgivaren om schemat? Är det möjligt att omplacera den fastighetsskötare som slitit ut sin rygg eller tas det in en vikarie?  

Då en stor del av sjukfrånvaron påverkas av arbetsmiljön är det väsentligt att se i vilka yrken arbetstagaren får stöd för att kunna återgå i arbete.

I regleringsbrevet står det att Försäkringskassan ska utreda vad arbetstagaren har för behov av rehabilitering och att den ska utföras effektivt. Försäkringskassan ska också analysera bestämmelserna om så kallade övervägande skäl.

Övervägande skäl infördes för snart två år sedan för att ge den sjukskrivne större möjligheter att återgå i arbete hos sin arbetsgivare. Sjukpenning kan beviljas om mer talar för en återgång i arbete hos arbetsgivaren än som talar emot. 

I vissa yrken är det troligen lättare att få stöd att komma tillbaka och i andra mer avlägset. Vem får och vem får inte rehabilitering på arbetsplatsen? I vilka branscher, sektorer och yrken har det varit möjligt? I vilka är det mindre möjligt? 

Försäkringskassan ska följa upp effekterna av bestämmelsen och redovisa arbetsgivarnas insatser. Tyvärr saknar myndigheten statistik då det saknas resurser. Det är orimligt. Årets regleringsbrev måste därför ge Analysavdelningen på Försäkringskassan möjlighet att prioritera just den här frågan.  

Vi behöver veta om olika branscher, sektorer och yrken påverkar arbetstagarnas möjlighet till rehabilitering på arbetsplatsen.  

Tror du att möjligheten till rehabilitering påverkas av vilket yrke en person har?

Din e-postadress kommer inte publiceras.

6 svar på ”Jobbar du i rätt bransch för att få rehabilitering?”

  1. Georg Carlde skriver:

    Vid arbetsskador ska även Afa försäkringsvillkor beaktas om reblitering

  2. Tommy almqvist skriver:

    Definitivt.
    I yrken som mitt, i byggbranschen, ses du mer eller mindre som förbrukad när kroppen brakar ihop. Ofta har man då har fler och fler korttidssjukskrivningar i många år, innan det slutliga problemet kommer och man blir långtidssjukskriven.
    Då byggbranschen är så tung och sliter så mycket på kroppen är det få arbetsgivare som tror att man nånsin kan bli frisk och åter bli tillräckligt produktiv för att kunna klara sig till 66-årsåldern. De ser bara fler sjukskrivningskostnader i framtiden. Sanningen att säga är det också få som klarar av att få tillbaka, då de flesta faktiskt är så utslitna i kroppen att det helt enkelt inte är fysiskt möjligt att komma tillbaka. Inte heller finns det speciellt många möjligheter till omplacering. Kanske på de större företagen som har specialiserade lagerarbetare eller uträknade av material. På de mindre företagen ses det som självklart att man ska klara alla arbetsuppgifter.
    Om det inte finns en stark facklig kraft i form av en FFV på arbetsplatsen, eller att den sjukskrivne själv känner till sina rättigheter, kommer det att sluta i en uppsägning pga att individen ”inte klarar att utföra arbete av vikt”.

  3. Britta Brus skriver:

    Absolut.
    Jag tror att det dels beror på stressnivån och organisatoriska strukturer i hela den bransch det gäller, och även ledningens syn på medarbetarens värde. Då jag arbetade i omsorgen kändes det som att jag som kompetent och därmed lite mer besvärlig, kritisk anställd i fyrtioårsåldern var mer utbytbar än de som var yngre eller något äldre och inte hade småbarn.

    Inte heller när jag började jobba i skolan kändes det som om vi med bred erfarenhet var mindre värda än ändå väldigt oflexibla ny-exade personer utan verklighetsförankring men utan sjuka småbarn.

    När jag talat med vänner i helt andra branscher har det känts som om de pratat om några elitidrottare när de beskrivit vilka fantastiska rehabiliterings- och omskolningsprogram deras arbetsgivare kostat på dem. Det är sjukt och diskriminerande mot kvinnor, ickemän, kroniskt sjuka, utrikesfödda och funktionsnedsatta.

    Det ”lyxigaste” jag någonsin fått är en mindfulnesskurs som visserligen var ganska bra men ändå lite fel eftersom det egentligen var ett friskhetstecken att bli utmattad av den orimliga arbetsbelastningen på vårt jobb, det var inte bara jag som behövde verktyg att hantera den sjuka arbetsmiljön.

    Som tur är har jag lärt mig ett och annat och nästa gång jag söker nytt jobb kommer jag ställa stora krav på arbetsmiljön, i synnerhet den psykosociala.

  4. Tommy Karlsson skriver:

    Absolut. Jag är själv ett exempel. Sitter i en situation nu.
    Har varit sjukskriven 100% och 50% lite av och till sedan Sept.2018. , då jag i mitt yrkesutövande åsamkade mig en kraftig skada i höger ben. Sedan dess har jag gjort sammanlagt 9 operationer pga det blivit mycket komplicerad kärlskada.
    Nu vill fkassan försöka få till ett avslut, då de ligger på om att försöka hitta något på min arbetsplats som funkar för mig 100%. Om ledningen på rehabmötet går mig till viljes så kan jag jobba 50% i produktionen och 50% fackligt. Eftersom som jag med styrelsen på arbetsplatsen så kan det bli möjligt. Eller om vi inte kommer fram till något så kan det bli moment 22 hos fkassan. Då är man ju bränd med tänkte dagens arbetsmarknad och marknadsläge. Med varsel , elpriset och inflationen…
    Tanken med rehab är god, men inte alltid helt möjlig.
    Iallafall inte inom mitt yrke, då det tillhör ett av de äldre slityrkerna, där man alltid stå eller gå och jobba. Man sitter aldrig ( bara på raster ).

    Nu blev mycket, kanske lite osammanhängande,
    Hoppas det gick läsa ändå,

    Vh// Tommy

  5. Arne Johansson skriver:

    Jag har arbetat som sjukgymnast och i denna kapacitet har jag kommit i kontakt med många usk. Jag har inte fått höra något om att de skulle ha fått någon ytterligare rehabilitering på grund av de skador som de haft under någon längre tid. Om det funnits någon Analys enhet eller analysfunktion på försäkringskassan så skulle väl den ha flaggat för de undersköterskor och städare som haft återkommande problem.
    Jag misstänker att det finns ett stort bias mot dessa yrkesgrupper från många kategorier inblandade runtomkring dessa yrkesgrupper

  6. Tobias skriver:

    Lite synd att den som råkar ut för yrkessjukdomar/skador och vågar kritisera rehab eller arbetsgivarens avsaknad till annat arbete får höra av arbetsgivaren att inga arbetsuppgifter finns för omplacering.

    Försäkringskassan får in alla handlingar om arbetsskador men anser att arbetsskadorna är degenerativa. Märkligt att man analyserar så galet och att ingen ser hur dåligt rehab och olika planer för återgång till arbete är.

    Hur gör man med medarbetare som vill men inte kan återgå till annan arbetsuppgift hos arbetsgivaren? Hur många har inte blivit utförsäkrade efter sjukdom eller arbetskadeolycksfall på sin arbetsplats?

    Jag för min del, anser att FK är en part ihop med arbetsgivaren i ärenden om sjukdom och arbetsskador. Ingen av dessa parter är oberoende eller opartisk när det kommer till kritan.

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading
+

Prenumerera på inlägg

Ange din mailadress och få en notifikation när nya inlägg publiceras.

Loading