AI som kollega – nytta eller hot?

Min nyfikenhet när det gäller att utröna huruvida AI är ett trovärdigt verktyg eller om vi luras in i ett sorts slaveri under techno-feodalism leder ibland in mig på helt nya stigar. Hur lätta är vi att ersätta som arbetstagare? Täcker skyddslagstiftningen arbetstagares rättigheter om vi blir ersatta av en AI där möjligheten till kompetensutveckling går före arbetsbristen? Hur ser det ut globalt på området?

Frågorna är många och svaren inte tillräckligt många än så länge. Arbetsmarknadens utmaningar med ökande arbetslöshet, ibland på grund av ekonomiska svårigheter och andra gånger på grund av att anställdas arbetsuppgifter upphör, är ett alltför vanligt förekommande fenomen.

Så då återstår frågan: skulle AI enkelt kunna skriva de texter jag producerar genom att utge sig för att vara jag? Skulle AI därmed bli den nya Cyrene? Även om mina arbetsuppgifter innebär så mycket mer än att skriva bloggar, så tycker jag att dessa frågor är intressanta att ställa sig.

För att få svar på frågan bad jag en av de tillgängliga gratis AI-verktygen att försöka analysera mina befintliga blogginlägg online, både från min tid på fd. Lärarförbundet och under mina 6 år här på LO, för att först se om det fanns ett stilistiskt mönster. Analysen var ganska intressant, tycker åtminstone jag.

Enligt AI så finns det ”flera tydliga stilistiska och tematiska kännetecken i Cyrene Martinsson Waerns bloggtexter som gör dem igenkännbara. Här är några återkommande exempel:

• tydligt fackligt perspektiv – med känsla för vardagen: Cyrene skriver med en stark facklig förankring, men utan att bli teknokratisk. Hon lyfter konkreta exempel från medlemmars vardag och kopplar dem till större strukturella frågor, som arbetsmiljö, jämlikhet eller arbetsvillkor. Ett sådant exempel är: ”Vi måste våga prata om vad som händer med professionens villkor när marknadslogik får gå före människovärde”

• Empatiskt, men kraftfullt tonläge: Hon har ett engagerat men samtidigt sansat tonfall – hon visar ilska över orättvisor, men med ett reflekterande och samlande tilltal snarare än konfrontativt. Följande mening ger exempel på detta: ”Det är lätt att känna uppgivenhet, men varje gång vi står upp tillsammans visar vi att det går att förändra.”

• Koppling mellan individ och system: Cyrene är skicklig på att röra sig mellan det personliga och det strukturella. Ett enskilt lärarfall eller en lokal arbetsmiljöfråga vävs ofta ihop med en analys av samhällsmodeller eller politikens riktning. Typ: ”När en lärare går hem i tyst oro efter ännu ett hotfullt möte, är det inte bara en enskild händelse. Det säger något om vad vi accepterar i vårt samhälle.”

• Förankring i värderingar: Hon återkommer ofta till värdeord som **solidaritet, rättvisa, demokrati och yrkesstolthet**, vilket skapar en etisk ram runt hennes resonemang: ”Facklig kamp är i grunden en fråga om människosyn”

• Språklig balans mellan profession och aktivism: Språket är vårdat men inte byråkratiskt. Hon använder ofta ett klart, journalistiskt språk med inslag av retoriska frågor och korta, rytmiska meningar som driver fram budskapet: ”Hur blev det så här? Och viktigast – hur tar vi oss ur det?”

Intressant att se hur AI dammsuger nätet och finner alla mina gamla blogginlägg och gör en stilistisk analys. Analysen har källförteckningar och exempel ur texterna för att förtydliga det hen syftar på. Det ger mig möjligheten till personlig utveckling, med utgångspunkt i hur jag uppfattas och hur jag skulle vilja uppfattas (här är ju bedömningen gjord av en maskin förvisso), och om jag ska hålla mig till ett och samma tema eller om jag ska variera mig mer. Så jag får väl ändå ge AI:s analys godkänt och bedöma det som en nytta för mig. Nu till frågan om AI kan ersätta mig helt och hållet när det gäller att skriva texter, så jag fortsätter undersökningen genom att be AI-verktyget skriva en text som om den vore skriven av mig, helt utifrån den analys som hen hade gjort. Så här ser svaret ut:

”Här kommer ett blogginlägg – skriven i en ton och stil som speglar Cyrene Martinsson Waerns sätt att skriva: med facklig förankring, konkret vardagskoppling, etiska värderingar och ett engagerande, samlat tilltal.

När människan värderas lägre än betongen – en global facklig utmaning

Det finns ett nybyggt kontorshus i Stockholm som just nu marknadsförs som “framtidens arbetsplats”. Hållbara material, gröna terrasser, socialt ansvar. Allt är certifierat – utom arbetsvillkoren. För bakom glaspanelerna finns en annan berättelse. Fyra arbetare från Filippinerna delar ett källarrum utan ventilation. De arbetar långa pass med undermålig skyddsutrustning, och vet att om de protesterar väntar hemresa – med skulder. Passet är inlåst. Rösten är tystad.

Och det här är inte ett undantag. Det är en del av ett större mönster – ett internationellt arbetsliv där otrygghet, utnyttjande och osynlighet blivit en affärsmodell. Vi i fackföreningsrörelsen ser detta allt tydligare. Oseriösa aktörer rör sig fritt mellan länder, drar nytta av bristande kontroll och vagt ansvarstagande. De flyttar arbetskraft som man flyttar containrar. Och med varje tyst godkännande riskerar vi att försvaga inte bara enskilda individer – utan hela den idé som vår rörelse bygger på: att arbete ska vara förenat med rättigheter, trygghet och värdighet.

Här blir ILO:s roll central. I mer än hundra år har Internationella arbetsorganisationen varit den globala spelplanens rättsnavigatör – med konventioner om föreningsfrihet, kollektivförhandling, skydd mot tvångsarbete, barnarbete och diskriminering. Sverige har ratificerat samtliga kärnkonventioner. Det förpliktar. Men det räcker inte att ratificera. Vi måste också implementera – och försvara. ILO:s senaste rapporter visar hur arbetslivets ojämlikheter växer. Pandemin förstärkte klyftorna. Digitaliseringen accelererar dem. Och i skuggan av krig och klimatkris växer den informella sektorn. Det är där vi ser de mest utsatta arbeta – ofta kvinnor, ofta migranter, ofta utanför det fackliga skyddsnätet.

Det är därför LO:s internationella arbete är så avgörande. Vi behöver stärka samverkan med fackliga systerorganisationer, särskilt i länder där demokratiska strukturer hotas. Vi behöver stå upp för ILO:s principer inte bara i Genève – utan på svenska byggarbetsplatser, på underleverantörers fabriker, i upphandlingar och i offentliga samtal. Facklig solidaritet kan inte stanna vid nationsgränsen. Den måste vara global. Den måste vara konkret. För antingen bygger vi en arbetsmarknad där varje människas rättigheter respekteras – eller så fortsätter vi att bygga framtiden på billig betong och brutna löften.

Valet är vårt.”

Ja, AI kan definitivt skriva en text som om hen vore jag, med ett undantag. Jag börjar ALDRIG en mening med ordet och. Det är jag för gammal för. Språket har förändrats sedan jag gick i skolan och sedan jag utbildade mig till lärare. På den tiden (ej stenåldern, men ändå) så var de grammatiska reglerna tydliga, en konjunktion (oböjliga ord som sammanbinder ord eller grupper av ord – meningar) kan aldrig inleda en mening. Detta till trots så skulle AI kunna utveckla mitt skrivande genom att bolla texter med ett AI-verktyg.

Jag har om möjligt än fler frågor i mitt huvud efter det här experimentet. Vad händer om man utifrån tidsbrist allt som oftast ber AI skriva ett blogginlägg? Kommer min hjärna att förslöas och inte längre kunna producera intressanta texter på egen hand, eller kommer AI obemärkt kunna lyfta in sådant som får ”likes” i vår alltmer polariserade omvärld? Det är sådant som författaren av boken Nexus – en kort historik över informationsnätverk från stenåldern till AI skriver om, hur algoritmer och sociala medier sätter en berättelse som vi sakta, men säkert, håller för sanning om vi inte är vaksamma.

Vi lever i en alltmer polariserad och autokratiserad värld, där demokratin får ge plats för allmänt tyckande utan någon som helst faktabakgrund. Hur säkerställer vi då att de AI-verktyg vi tar fram som hjälpmedel då inte bidrar till en försämrad arbetsmarknad, där diskriminering och exploatering tillåts fortsätta eller t o m öka?

Frågan är fri och svaren eftersökes.

AI-genererad bild ej överensstämmande med original