På söndag är det dags att återigen fira Workers’ Memorial day för att hedra de arbetstagare som dött till följd av arbetet och för att uppmärksamma den fortsatta kampen för ett arbetsliv där en god arbetsmiljö är en självklarhet.
Årets tema är kemiska risker: dangerous substances – get them out of the workplace.
AFA Försäkring rapporterar vid ett av deras seminarium att den största delen av arbetsolyckor där kemikalier är inblandade inträffade i yrkesgrupperna metallarbete, övrigt industriellt arbete och betong, bygg- och anläggningsarbete. När det gäller arbetssjukdomar med uppvisandedatum mellan 2014 och 2017 kan 14 % av männens sjukdomar och 17 % av kvinnornas sjukdomar ha kopplingar till kemikalier. Männen drabbades exempelvis av tumörer eller sjukdomar i andningsorganen och kvinnorna av eksem eller sjukdomar i andningsorganen.
Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin på Karolinska Institutet, påpekar att även om vi i Sverige ligger på EU-genomsnittet när vi pratar om inandning av damm, pulver, rök och gas så måste vi se över gränsvärdena och även börja prata om effektnivå, dvs den minsta mängd av ett ämne som påverkar vår hälsa negativt. Allvarliga konsekvenser för vår hälsa kan uppstå i form av akut hjärtinfarkt, cancer eller sjukdomar i lungor och luftvägar såsom KOL. Vi har en gång i tiden varit ledande när det gäller skyddsarbete och det måste vara vår målsättning även nu!
Tittar man på Giftcentralens arbetsmiljörelaterade data så ser man att bland de yrkesrelaterade samtalen som de får in så handlar det ofta om exponering för dieselgaser, frätande ämnen i ögon, som inhalerats eller via hudkontakt. Dessa tillbud och olyckor är kanske inte så allvarliga att de leder till sjukfrånvaro men nog så allvarliga då exempelvis dieselavgaser är klassade som cancerframkallande och exponeringen är hög i många arbetsmiljöer och konsekvenserna kan visa sig långt senare.
När det gäller arbetsrelaterad cancer är siffran ca 300 och vanligaste formen är lungcancer och den mest kända formen är den obotliga mesoteliom som i princip enbart drabbar personer som varit i kontakt med asbest genom arbete. 2013 var antal drabbade 130.
Man har förhoppningar om att kopplingen cancerfall – asbest kommer att minska eftersom det nu är 37 år sedan det förbjöds, men 2017 såg bland annat Ulf Kvarnström, ombudsman på Byggnads med ansvar för arbetsmiljöområdet, att exponeringen för kemiska produkter såsom asbest och kvarts (stendamm) ökade istället för att vända neråt.
Hittills i år har 20 dödsolyckor skett, arbetskamrater fått ta farväl av kollegor, familjer har fått begrava sina söner och en dotter, barn sina föräldrar och respektive en livspartner, två av dessa var från andra länder. Samtidigt får vi inte glömma de ca 1000 som uppskattningsvis dör varje år i arbetsrelaterade sjukdomar, där hjärt- och kärlsjukdomar är det som skördar flest liv, enligt professor Bengt Järvholm på yrkes- och miljömedicin i Umeå. Vanligaste orsaken till arbetsrelaterad hjärtinfarkt är stress, där ca 450 dör per år.
Det duger inte! Vi kan inte ha ett arbetsliv där människor går till jobbet och riskerar att inte komma tillbaka hem. Vi måste identifiera riskerna och vidta åtgärder för att säkerställa att livet inte riskeras på jobbet oavsett om det handlar om olyckshändelse eller via exempelvis inandning av kemikalier som senare i livet ger dig cancer eller andra livshotande sjukdomar. Vi ska ha ett hållbart arbetsliv för att kunna leva ett gott liv, varje dag, hela livet!
Skyddsombudens roll i att upptäcka risker i arbetsmiljön kan här aldrig nog påpekas. Skyddsombuden är vardagens hjältar som lyfter arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen! På arbetsplatser runt om i Sverige ser de till att uppmärksamma befintligt regelverk för att undvika ohälsa och skada på grund av arbetet. Flera kloka arbetsgivare gör gemensam sak med skyddsombuden för att tillsammans hitta vägen till en god arbetsmiljö, men alla arbetsgivare måste inse att det inte bara är deras ansvar att följa arbetsmiljölagen och dess föreskrifter utan att det dessutom är en mänsklig och ekonomisk vinst att ha en god arbetsmiljö på sitt företag då det leder till minskad sjukfrånvaro och nöjda arbetstagare.
Berit Müllerström kunde inte ha sagt det bättre på hearingen om dödsolyckorna: ”Kunskap finns hos våra skyddsombud – kan vi hitta gemensamma lösningar? Ja, det kan vi, men då måste vi sätta arbetsmiljöfrågorna högst på dagordningen!”
Så nu gör vi som Joe Hill sa 1915: ”don’t waste any time in mourning. Organize!”. Vi organiserar oss så att arbetsmiljöfrågorna står högst på dagordningen i varje företag, på varje arbetsplats!
