Vi är mitt i slutspurten i valrörelsen och det är svårt att se vad valet egentligen handlar om. En konfliktfråga som sticker ut är skattesänkningar kontra finansiering av vård, skola och omsorg.
Moderaterna lovar fortsatta stora skattesänkningar, med oklar finansiering genom ”omprioriteringar inom byråkratin, bidragen och biståndet”. Även Sverigedemokraterna lovar sänkta skatter. I förra valet hävdade SD att de var en garant för stärkt välfärd. Ett löfte de svikit fullständigt, se detta blogginlägg. I årets val finns stärkt välfärd inte med bland SDs prioriterade frågor.
Socialdemokraterna går till val på indexering av statsbidrag till kommuner och regioner, eller nedskärningsstopp i välfärden som Daniel Suhonen vill kalla reformen, samt stopp för vinstuttag i skola och förskola som ska finansiera en satsning på mindre barngrupper i skolan.
Skattedebatten känns igen. Högern målar upp Sverige som ett extremt högskatteland där friheten bara kan skapas med lägre skatter. Men stämmer det? I artikeln ”Fakta i frågan: Är Sverige inte längre ett högskatteland?”, i Dagens Nyheter, konstateras att skatterna i Sverige har sänkts under lång tid. I OECDs ”skatteliga” ligger Sverige numera på åttonde plats. Vi har lägre skattekvot än bland annat Danmark, Frankrike, Österrike, Belgien och Finland.
Under mandatperioden 2022 till 2026 har regeringen Kristersson genomfört stora skattesänkningar. Kristersson och Åkesson hävdar att skatteintäkterna ändå har ökat, men det är uppenbart att välfärden har stramats åt. I LOs Fakta och fördjupning Staten drar sig tillbaka visas att statsbidragen till kommuner och regioner inte har räknats upp i takt med kostnadsutvecklingen. Staten har dragit sig tillbaka från finansieringen av vård, skola och omsorg.
Åtstramningarna märks på välfärdens kvalitet och personalens arbetsvillkor, som vi beskriver i LOs Fakta och fördjupning Vad krävs för att välfärdens personal ska vilja jobba kvar och fler söka sig till välfärdsyrken?. Fler än två tredjedelar av välfärdens personal anser att arbetsbelastningen har ökat under de senaste fyra åren. Drygt hälften av välfärdsarbetarna svarar att deras arbetsplats saknar tillräcklig finansiering för att utföra sitt uppdrag.
En del kommuner och regioner har höjt kommunalskatten för att kompensera när Tidöregeringen stramat åt statsbidragen. Det har gjort Moderaterna arga, till exempel Moderaternas oppositionsborgarråd i Stockholm Christofer Fjellner som blev rasande. Tidöpartierna vill förhindra att kommuner och regioner tar eget ansvar för välfärdens finansiering när regeringen sviker. Därför fick en utredning uppdraget att ta fram förslag på statliga åtgärder som motverkar ökande skattesatser och stimulerar skattesänkningar i kommuner och regioner. Utredningen blev klar i mars i år och i slutbetänkandet SOU 2026:20 Belägg för broms finns två huvudförslag: en skattebroms med en statlig avgift på höjda kommunalskatter och ett skattesänkningsbidrag med ett statligt bidrag till kommuner och regioner som sänker skatten.
I LOs Fakta och fördjupning Skattebroms i kommuner och regioner, som publiceras i dag, beskrivs förslagen och den omfattande kritik de har fått av flera tunga remissinstanser som IFAU, Statskontoret och Konjunkturinstitutet. Sammanfattningsvis riskerar förslagen att leda till att kommuner och regioner:
- sänker ambitionerna i välfärden,
- agerar kortsiktigt, till exempel drar ned på underhåll som gjorts när skattebroms införts tidigare eller säljer fastigheter för att sedan hyra dem till en högre kostnad,
- tvingas höja skatten ännu mer för att betala statens straffavgift. Detta drabbar främst glest befolkade kommuner som redan har svårt att finansiera välfärden.
Jag är övertygad om att högern kommer genomföra de här förslagen om de får en mandatperiod till, trots den omfattande kritiken. Titta bara på hur de har gått vidare med de kritiserade förslagen i det de kallar bidragsreform. Skattebromsförslagen skulle innebära flera steg närmare en annan välfärdsmodell med otillräcklig offentligt finansierad vård, skola och omsorg – och möjlighet för de som har råd att köpa till en välfärd av hög kvalitet.
För tre veckor sedan inleddes LOs välfärdsutredares serie med bloggar och kortrapporter med fakta och fördjupning om olika välfärdsfrågor och om vad som står på spel i valet. Vi har publicerat sex kortrapporter som du hittar samlat under rubriken Välfärdsgapet på LOs hemsida. Kortrapporterna handlar om statsbidragens urholkning, vad som krävs för att välfärdens personal ska vilja jobba kvar, privata sjukvårdsförsäkringar, nätläkare, ungas tandvård samt skattebromsen. På bloggen har vi skrivit om kortrapporterna, men även om vad som menas med ”förstatligande”, att det inte har gjorts några rekordsatsningar på skolan, etableringsfrihet i skolan, läx-rut och om välfärdsnavigering i valrörelsen.
Sammanfattningsvis mycket läsning om vad som står på spel i valet när det gäller välfärden. Vi hoppas att texterna kan vara en hjälp att förstå vilken politik som ligger bakom slagord och tal om vänstersvängar och att hålla kurs. Och att vi inte behöver vakna på måndag morgon med en kraschlandning i högerdiket.
Tack för detta inlägg! Ja, men hoppas verkligen att inte de borgerliga sk vinner valet.
Dessutom pratar vissa om sänka bidrag medan vissa politiker verkat utnyttja alla bidrag som finns tex för att fira sina egna kalas mm. Om detta nu stämmer?!
Vill ha Magdalena som statsminister och hoppas de vänder skutan rätt. Dags att skapa välfärd igen. Dock blir de mycket jobb för sossarna. Det är dags att vi ett arbetarparti igen, tänker jag.
Ja vi betalar skatt och det gör vi för att vi tror på ett samhällskontrakt som ska fungera för vård, skola och omsorg från BB till avslutad pension
Det samhällskontraktet är tungt Sverige har fungerat med det kontraktet under flera generationer. Det är en börda som kan bäras om vi alla samarbetar och bidrar med den förmåga vi har .
Då ska vi också få den utbildning vi behöver
Då ska vi få den vård och omsorg vi behöver
Ska vi låta detta samhällskontrakt brista för att de rika vill bli rikare
Det är den stora frågan